You are currently browsing the category archive for the ‘Rättvis handel’ category.
I måndags släppte Swedwatch i samarbete med Latinamerikagrupperna och Miljöförbundet Jordens Vänner en rapport om svenska kött- och sojaimportörers inverkan på världens lunga -Amazonas. Kanske finns det anledning att hoppa över biffen på lördag, kanske inte bara nötbiffen utan även sojabiffen?
Det är skrämmande siffror. Sedan 1990 har en yta regnskog motsvarande Storbrittanien försvunnit i Amazonas, under samma tid har arealen som används till sojaodling mer än fördubblats.
Nötköttsindustrin i Brasilien å sin sida släpper ut 30-40% mer metangaser än den europeiska. Huvudanledningen till det är att de brasilianska nötdjuren lever längre, kanske har vi här ett dilemma för djurvänner? Antingen europeiska broilers som stressas fram men inte släpper ut så mycket metangas eller brasilianska metanbomber som orsakar regnskogsskövling men får växa i lugn och ro?
På Latinamerikagruppernas hemsida kan du skicka brev till de svenska importörerna där de uppmanas till att ta tag i situationen. Länk till brevet hittar du här.
Hela rapporten kan du hitta här.
I lördags var det uppstigning kl 06.00 och avfärd mot Gamleby folkhögskola för ett uppdrag i Rättvisemärkts tjänst. En mycket trevlig upplevelse med en smakrika inslag av folkbildningsnostalgi (för egen del), hembyggdshistoria och Rättvis handels- entusiasm i sin renaste form.
Jag väntade länge och väl på min debut som instruktör för Rättvisemärkt, men nu är den avklarad…trist ordval. Jag menar naturligtvis avklarad som i att den är över och jag njöt nästan hela tiden, förutom möjligtvis den där tiden mellan 6 och 6.30.
Gamleby folkhögskola, ja. Belägen på andra sidan samhället från E22:an mot Kalmar, mitt emot den gamla anrika folkparken. En skola med en mängd olika utbildningar som textil-sömnad, foto mm. Den förstnämnda inriktningen var kraftigt överrepresenterad på utbildningen. Av elva deltagare var hela fem klasskompisar från textil- sömnad.
Det alla i gruppen hade gemensamt var (och är förhoppningsvis även efter min utbildningsinsats) ett brinnande engagemang i folkhögskolans egen Rättvis handels -kiosk -”Nå’t gott”.
Det var naturligtvis mycket stimulerande att stå inför en grupp som verkligen praktiserar Rättvis handel varje dag. Vad man hade gjort av denna från början ganska ordinära skolcafeteria var också imponerande. Kiosken är uppdelad i en ”butiksdel” där man säljer ett handplockat urval av Rättvis handlade presenter, den andra delen är själva kioskdelen.
Det tydligaste tecknet på en engagerad grupp är att få frågor man inte har förberett. ”Är gummit i den Rättvisemärkta fotbollen också Rättvisemärkt?”, ”Finns det etiska krav även på de varor som inte är Rättvisemärkta i en sammansatt produkt” är exempel på två frågor som skickade iväg oss på en exkursion på FLO:s hemsida.
När bilen var parkerad tjugo minuter innan nio på lördagskvällen så var det inte sju timmars bilåkande eller en avstängd väg vid Söderköping med en redig omväg som resultat som stod ut. Nej, det var så klart ”Nå’t Gott” och deras skyddsänglar.
En tågresa är för mig lika med vardagslyx så som matsäck och tidningsläsning. Under trettondagshelgens tripp till Östersund testade jag det gamla SIDA- bladet OmVärlden. En positiv överaskning skulle det vissa sig med inslag av både rättvis handel och mikrokrediter.
Redan i Ylva Johnsons ledare så fångas mitt intresse av en diskussion kring (o)lämpligheten att använda BNP som ett mått på utveckling som ledare vidare till en intervju med den hyllade tillika omstridda nobelpristagaren Joseph Stiglitz. Intervjun är en riktigt intressant läsning med varsel om den amerikanska bobubblan och dollarfundamentalismen som till slut resulterade i finanskrisen.
I tidningens utblick i världen ”Jorden runt” så dras min blick till rubriken ”Vägrar betala” som handlar om den nicaraugiska rörelsen No Pago. Tio tusen medlemmar kräver i svallvågorna efter el niño och finanskrisen att få tre år utan ränta på sina mikrokrediter och en i runda slängar 70% -ig sänkning av räntan efter denna period. Resultatet av detta är att systemet med mikrokrediter är satt på spel i Nicarauga. Mer om No Pago hoppas jag kunna återkomma med senare i vår.
Även Rättvisemärkt får uppmärksamhet på sida 55. En ny rapport från Lunds Universitet visar enligt författarinnan Helena Johansson att Fairtrade– systemet inte är ett hållbart alternativ för majoriteten för världens fattiga bönder. Tyvärr verkar inte heller denna rapport erbjuda någon ny vinkel på kritiken. I korthet går kritiken ut på att marknaden för Rättvisemärkt är för liten och att systemet därför inte gör tillräckligt stor skillnad. I ett avseende så har Johansson så klart rätt, marknaden för Rättvisemärkt ÄR för liten. Men slutsatsen att bättre effektivitet är bättre än Rättvisemärkt är befängd. Varför skulle Rättvisemärkt och effektivitet innebära en motsättning? Självklart skall systemets förbättras och det kan det göra samtidigt som jordbruket effektiviseras. Det är effektivt att vårda sina anställda!
Camino gästspelar också i tidningen med en inspirerande artikel om Fair Living av Johanna Stål som bl a berättar om fenomenet Transition Towns och Sveriges första Slow City -Falköping.
En mängd andra artiklar på temat utveckling och ekonomi trängs på dom 84 sidorna. Just nu kan du få hem fyra nummer av tidningen för 98 kr.
Etikdjungeln tar avstamp i hållbar konsumtion ur ett etiskt perspektiv. En annan röd tråd (eller lian om ni vill) är mycket snack- mycket verkstad, dvs konstruktivitet. Nu har Ingemar Gustafsson börjat blogga på Caminomagasin.se med dilemmat tillväxt och klimat i fokus.
Ingemars egna ord om sitt bloggande på Caminomagasin.se låter så här; Tiden är mogen för en seriös tillväxtdebatt. Tabut ska väck, och innehållet, konsekvenserna och lösningarna ska upp på bordet. Vi vill gärna höra din syn på saken! Alltså, en kusin till Etikdjungeln är född. Besök Ingemar och kasta er in i debatten!
Just den debatten lär hetta till nu när Köpenhamn- mötet närmar sig. I SVT så ägnades torsdagens Debatt åt ämnet. Det är inte alltid jag håller med en KD– representant men Anders Wijkman hade en hel del vettigt att säga under debatten och eftersnacket.
En sak som jag saknar när jag har återvänt till Stockholm efter fem dagar i London är Monmouth Coffee, DET bästa kaffeplejset i min bok. Kaffe i kopp eller påse från utvalda kaffeodlare som dessutom får en bra deal. En deal som enligt ägarinnan själv ger odlaren ett pris som är högre än om odlaren hade sålt ett Rättvisemärkt– certifierat kaffe. Tyvärr är deras hemsida fortfarande under uppbyggnad, men är ni i London så får ni inte missa kaféerna på Monmouth Street vid Covent Garden eller vid Borough Market- London Bridge. Det är värt köandet, jag lovar!
I Stockholm börjar det lacka mot Schysst Jul. På lördag och söndag smäller det. Shoppa schyst, diskutera och lyssna på intressanta föreläsningar. Allt utom själva shoppingen är gratis! Här hittar du programmet.
Min farhaga om att Fair Trade -London har stagnerat sedan 2007 visar sig lyckligtvis vara helt omotiverad. Jag har redan hunnit med tva st maktiga koffeinsnytingar pa Monmouth Coffee. Idag nar vi skulle ta en tredje pa Borough Market sa ringlade kon sa lang att vi valde ett annat hak.
Borough Market ja, vilket stalle! Dofterna, (prov)smakerna, fargerna, ljuden. En total matupplevelse helt enkelt som toppades med en frukost bestaende av vildsvinskorv.
Bland gronsaker, kott och fisk sa hittade vi en hel butik med all varldens ol. Har finns i stort sett allt fran svensk porter till engelska mikro-mikro bryggeriers skapelser. I denna maltoas hittade jag nagot som var en nyhet for mig, Fairtrade -markt ol med exotiska smaker.
Jag aterkommer med smaktestet av de tre flaskorna, mango, kokosnot och quinoa (!), det ar lite tidigt for oldrickande an.
Nu ska jag ta en halvtimmes fotvandring till The Den for att avnjuta engelsk division 1- fotboll (motsvarar tredjedivisionen i Sverige) mellan Millwall och Wycombe.