You are currently browsing the category archive for the ‘Samhällsdebatt’ category.
I måndags släppte Swedwatch i samarbete med Latinamerikagrupperna och Miljöförbundet Jordens Vänner en rapport om svenska kött- och sojaimportörers inverkan på världens lunga -Amazonas. Kanske finns det anledning att hoppa över biffen på lördag, kanske inte bara nötbiffen utan även sojabiffen?
Det är skrämmande siffror. Sedan 1990 har en yta regnskog motsvarande Storbrittanien försvunnit i Amazonas, under samma tid har arealen som används till sojaodling mer än fördubblats.
Nötköttsindustrin i Brasilien å sin sida släpper ut 30-40% mer metangaser än den europeiska. Huvudanledningen till det är att de brasilianska nötdjuren lever längre, kanske har vi här ett dilemma för djurvänner? Antingen europeiska broilers som stressas fram men inte släpper ut så mycket metangas eller brasilianska metanbomber som orsakar regnskogsskövling men får växa i lugn och ro?
På Latinamerikagruppernas hemsida kan du skicka brev till de svenska importörerna där de uppmanas till att ta tag i situationen. Länk till brevet hittar du här.
Hela rapporten kan du hitta här.
En tågresa är för mig lika med vardagslyx så som matsäck och tidningsläsning. Under trettondagshelgens tripp till Östersund testade jag det gamla SIDA- bladet OmVärlden. En positiv överaskning skulle det vissa sig med inslag av både rättvis handel och mikrokrediter.
Redan i Ylva Johnsons ledare så fångas mitt intresse av en diskussion kring (o)lämpligheten att använda BNP som ett mått på utveckling som ledare vidare till en intervju med den hyllade tillika omstridda nobelpristagaren Joseph Stiglitz. Intervjun är en riktigt intressant läsning med varsel om den amerikanska bobubblan och dollarfundamentalismen som till slut resulterade i finanskrisen.
I tidningens utblick i världen ”Jorden runt” så dras min blick till rubriken ”Vägrar betala” som handlar om den nicaraugiska rörelsen No Pago. Tio tusen medlemmar kräver i svallvågorna efter el niño och finanskrisen att få tre år utan ränta på sina mikrokrediter och en i runda slängar 70% -ig sänkning av räntan efter denna period. Resultatet av detta är att systemet med mikrokrediter är satt på spel i Nicarauga. Mer om No Pago hoppas jag kunna återkomma med senare i vår.
Även Rättvisemärkt får uppmärksamhet på sida 55. En ny rapport från Lunds Universitet visar enligt författarinnan Helena Johansson att Fairtrade– systemet inte är ett hållbart alternativ för majoriteten för världens fattiga bönder. Tyvärr verkar inte heller denna rapport erbjuda någon ny vinkel på kritiken. I korthet går kritiken ut på att marknaden för Rättvisemärkt är för liten och att systemet därför inte gör tillräckligt stor skillnad. I ett avseende så har Johansson så klart rätt, marknaden för Rättvisemärkt ÄR för liten. Men slutsatsen att bättre effektivitet är bättre än Rättvisemärkt är befängd. Varför skulle Rättvisemärkt och effektivitet innebära en motsättning? Självklart skall systemets förbättras och det kan det göra samtidigt som jordbruket effektiviseras. Det är effektivt att vårda sina anställda!
Camino gästspelar också i tidningen med en inspirerande artikel om Fair Living av Johanna Stål som bl a berättar om fenomenet Transition Towns och Sveriges första Slow City -Falköping.
En mängd andra artiklar på temat utveckling och ekonomi trängs på dom 84 sidorna. Just nu kan du få hem fyra nummer av tidningen för 98 kr.
När jag och Benton Wolgers skrev en debattartikel om levnadslöner och Rättvisemärkt i oktober så var det med förhoppningen att det skulle generera en konstruktiv diskussion. I mitten av november kom ett utförligt svar från Helena Markstedt- generalsekreterare för föreningen Rättvisemärkt. Här följer ett sammandrag av vårat debattinlägg och Helenas svar.
Bakgrunden till debatten är att vi inte tycker att det minimikriterie för löner som Rättvisemärkt har ställt för anställd arbetskraft är tillräckligt bra. I nuvarande form innebär minimikriteriet den lagstadgade minimilönen i det aktuella landet, vilket i praktiken allt som oftast är mycket långt från en levnadslön.
”I dag säger kriterierna för anställd arbetskraft att de anställda måste ha lägst lagstadgad minimilön (något som allt för ofta inte är fallet för anställda i utvecklingsländer). Dessutom finns ett utvecklingskriterium som slår fast att lönenivån hos Fairtrade-certifierade producentorganisationer med anställd arbetskraft successivt ska öka mot en levnadslön (kriterium 1.5.2.5). Flera studier visar dock på att detta kriterium inte har önskvärd effekt. Detta bör diskuteras utifrån ett helhetsperspektiv på kriterierna för anställd arbetskraft.
Ett led i att stärka FLO:s arbete med anställd arbetskraft är att man sedan oktober 2009 har en heltidsanställd med ansvar för anställd arbetskraft och kontakten med internationella fackliga och arbetsrättsliga organisationer. I och med att denna tjänst har inrättats kommer dels en översikt över de nuvarande kriteriernas tillämpning att göras och dels ett arbete påbörjas för att revidera kriterierna för anställd arbetskraft.
Tidplanen och omfattningen för detta arbete ännu inte helt klart. Den 9 november genomfördes, på Rättvisemärkt och Fairtrade-märket Danmarks initiativ, en konferens med fackliga organisationer där dessa frågor diskuterades med FLO:s nya ansvarige för området. Utifrån diskussionerna som fördes där uppfattar jag det dock som troligt att de frågor som Benton och Charlie tar upp kommer att lyftas.”
I debattinlägget passade vi också på att leverera ett mycket konkret förslag till FLO/ Rättvisemärkt. Höj minimikriteriet till lagstadgad minimilön +25% för att på så sätt få igång en process mot verkliga levnadslöner.
Helenas svar;
”Mot denna bakgrund är det dock för tidigt att säga ja eller nej till Benton och Charlies förslag om en generell lönenivå på 1,25 % av nationell minimilön. Som Benton och Charlie mycket riktigt påpekar är detta en lön som på många håll i världen fortfarande skulle vara långt ifrån en levnadslön.”
Vi är mycket glada att denna superviktiga fråga är uppe på central nivå i FLO och vi kommer följa den fortsatta utvecklingen med spänning.
Läs hela debattinlägget och Helenas svar här.