You are currently browsing the category archive for the ‘Samhällsdebatt’ category.
Ett av mina syften med den här bloggen var att samla och om intresse fanns sprida mina tankar om hållbart sparande och rättvis handel. Nu visar det sig att det eminenta initiativet Nätverket rättvis handel tycker att jag är mannen att fungera som webredaktör och samordnare de närmsta tio månaderna. Detta innebär att mitt tänkande och spridande till stor del kommer flytta till en annan del av sajberrymden- www.rattvishandel.net , hoppas ni följer med!
Det blev lite drygt hundra inlägg. Med det inte sagt att detta är det sista. Jag kommer dock inte ha tid att uppdatera den här bloggen men finner det inte för helt otroligt att den kommer återanvändas för de något mer personliga tankarna. Riktigt vad det skulle kunna vara har jag dock ingen aning om i skrivande stund. För mina tankar kring hållbart sparande och rättvis handel hänvisar jag hädanefter till www.rattvishandel.net/user/charlie .
Nätverket rättvis handel har som ambition att samla de viktigaste organisationerna och den viktigaste informationen om rättvis handel på ett och samma ställe. På www.rattvishandel.net hittar du de senaste nyheterna, de hetaste debatterna och de intressantaste evenemangen. Och om du saknar något så är det som sagt ingen annan än mig ni ska hänga -eller varför inte mejla på charlie.aronsson.rk@folkbildning.net.
När det gäller just debatten så har jag som ambition att alla som är intresserade av frågor om rättvis- och etisk handel, hållbar konsumtion och hållbart sparande skall vädra sina tankar på vårat community. Lägg upp din profil redan idag! Jag säger som en känd svensk eurodiscosångare brukar säga, ”come along-come along!”.
"Come along-come along!" över till http://www.rattvishandel.net Foto: Johan Hammerby/www.makthavare.se
I måndags släppte Swedwatch i samarbete med Latinamerikagrupperna och Miljöförbundet Jordens Vänner en rapport om svenska kött- och sojaimportörers inverkan på världens lunga -Amazonas. Kanske finns det anledning att hoppa över biffen på lördag, kanske inte bara nötbiffen utan även sojabiffen?
Det är skrämmande siffror. Sedan 1990 har en yta regnskog motsvarande Storbrittanien försvunnit i Amazonas, under samma tid har arealen som används till sojaodling mer än fördubblats.
Nötköttsindustrin i Brasilien å sin sida släpper ut 30-40% mer metangaser än den europeiska. Huvudanledningen till det är att de brasilianska nötdjuren lever längre, kanske har vi här ett dilemma för djurvänner? Antingen europeiska broilers som stressas fram men inte släpper ut så mycket metangas eller brasilianska metanbomber som orsakar regnskogsskövling men får växa i lugn och ro?
På Latinamerikagruppernas hemsida kan du skicka brev till de svenska importörerna där de uppmanas till att ta tag i situationen. Länk till brevet hittar du här.
Hela rapporten kan du hitta här.
Regnskog, snart historia på flera ställen än Guatemala. Foto: Charlie
Något förenklat finns det två förklaringsmodeller till finanskraschen hösten 2008; 1. Finansmarknaden har reglerats för mycket 2. Finansmarknaden har fått alltför stort spelrum. Stefan de Vylder tillhör den senare skolan.
A och O om du vill nå ut med aktualitetslitteratur är att du ger ut din bok så pass tätt inpå den aktuella händelsen att den finns kvar i de potentiella läsarnas medvetande. I det uppdraget lyckas de Vylder utmärkt i sin bok om finanskrashen eller som han själv kallar den ”Världens springnota”.
De Vylder börjar med att förklara vilka mekanismer som legat bakom tidigare finanskriser. Med sin bakgrund som utvecklingsekonom, med Latinamerika som specialitet, levereras en koncentrerad och lättfatlig beskrivning av bl a Argentinas totala ekonomiska kollaps på 90- talet. Med en historisk genomgång i bagaget så fortsätter författaren med att grundligt och systematiskt dissekera de händelser som till slut leder fram till kraschen. I bokens avslutande kapitel så blickar författaren framåt mot krisens långsiktiga konsekvenser och förslag på motmedel mot framtida kriser.
Det är en synnerligen välmatad lektion i finanskunskap som göms innanför pärmarna i denna bok. Folkbildaren de Vylder gör så att även läsaren med svalt ekonomiskt intresse hänger med i svängarna. Stilisten de Vylder gör detta i mångas ögon träiga ämne till -tro det eller ej –en lustfylld läsning. Särskilt förtjust är jag i beskrivningen av finansmarknadens förhållande till verkligheten; ”I en globaliserad ekonomi där svansen- de finansiella marknaderna- viftar på hunden –den reala ekonomin”. I en mening så sammanfattar de Vylder sin syn på den abnorma makt finansmarknaden har fått över den verkliga ekonomin, dvs om du och jag får behålla vår anställning eller låna till en bostad.
Stefan de Vylders förslag till åtgärder kommer inte rädda oss från framtida finanskrascher, vilket författaren själv inser. Men det vore på sin plats att den finansiella sektorns makt minskade. Eller med författarens egna ord; ”Det är dags att låta hunden vifta på svansen och inte tvärtom”. Det skulle göra att effekten av nästa finanskris åtminstone blev mindre dramatisk.
Om Stefan själv fick välja skulle "svansen sluta vifta på hunden".
Mitt i det svenska guldregnet (stafettseger medan jag skriver detta) så skulle jag vilja dela ut en medalj till Fair Trade Center som efter fem år släpper en ny etikbarometer för etiska fonder.
Den 24 februari 2010 är fem års väntan över, Fair Trade Center har levererat en ny etikbarometer för etiska fonder med tillhörande rapport. Rapporten bygger på en studie av de åtta största fonderna inom premiepensionssparandet- fd PPM.
Fonderna jämförs efter sju olika parametrar; 1. policy gällande företag som brutit mot internationella konventioner 2. maxgräns gällande omsättning i ”oetiska” branscher 3. offentliggörande av svartlistade företag 4. påverkan genom dialog 5. urval baserat på hållbarhetsarbete 6. om har fonden signerat UNPRI 7. info på hemsidan
Några sk highlights för att fortsätta på OS- spåret;
- 7 av 8 utesluter företag som brutit mot internationella normer
- Sjunde AP- fonden (där dina pengar hamnar om du inte gör något aktivt val) är den enda av de åtta som inte har en maxgräns för omsättning i sk oetiska branscher
- 5 av 8 offentliggör uteslutna företag
- 6 av 8 har en påverkansdialog med företagen
- 2 av 8 fonder uppger att man aktivt väljer ut företag som jobbar särskilt bra med miljö, affärsetik och MR- frågor
Läs hela rapporten här. Eller fuska och läs etikbarometern här.
Medalj, inte bara till dessa glada grabbar! Foto: Scanpix
Ny etikbarometer från Fair Trade Center. Omvärlden analyserar de allt populärare afrikafonderna. Sasja Belsik- Nordeas chef för ansvarsfulla investeringar är i blåsväder. Fullt blås i Etikdjungeln med andra ord -pust!
I en av de första artiklarna jag skrev här på bloggen så beklagade jag mig över det bristfälliga konsumentstödet för den etiskt medvetne fondspararen. En av livlinorna var Fair Trade Centers etikbarometer för etiska fonder. Kruxet? Den är daterad våren 2005. Men nu är en ny uppdaterad etikbarometer på gång från FTC. Den 24 februari skall den lanseras, 10 månader innan julafton. Det KAN inte vara en tillfällighet.
Som nybliven prenumerant för SIDA:s återupplivade magasin Omvärlden så blev jag glatt överaskad över att årets första nummer innehåller ett uppslag om Afrikafonder. I svallvågorna efter finanskrisen så flydde vi svenskar de traditionella fonderna för tillväxtmarknader som t ex Afrika. Fyra svenska fondbolag har numera renodlade Afrikafonder. I två av dessa fonder har Omvärlden hittat innehav i det sydafrikanska oljebolaget SASOL som anklagas för omfattande miljöförstöring. Ett av dessa bolag är på väg att helt sälja sitt aktieinnehav medan den andra förvaltarens kommentar känns som ett citat från ett annat decenium ”Den här typen av kritik hittar du i många bolag”.
Jag vet ett fondbolag som kommer få ett kundmejl imorgon!
Sasja Belsik- har jag också skrivit om tidigare. Den fd etikbloggaren på Banco som efter att Banco köptes upp av Robur blev ansvarig för ansvarsfulla investeringar på Nordea har hamnat i blåsväder direkt på det nya jobbet. Nordeas Klimatfond har fått kraftig kritik för sina innehav i Monsanto och Sasja har satts i arbete rejält. Som jag skrivit tidigare så är Nordea ett av de bolag som har mest att göra vad gäller hållbarhet och genomskinlighet, men det kanske var en av anledningarna till att Sasja tog jobbet?
Snart finns en ny etikbarometer, på en dator nära dig! Källa: http://www.fairtradecenter.se
Jag är osäker på om utropstecknet i rubriken verkligen är på sin plats. När femton av Svergies största investerare släpper sin rapport om vära hundra största börsbolags etikarbete så svarar 84 st och endast 34 av dessa offentliggör sina svar.
Jag kanske var naiv som trodde att den här rapporten skulle visa skeptikerna att hållbarhet visst har slagit igenom i företagens styrelserum och ledningsgrupper. Jag försöker att se det positiva i att 84% faktiskt bemödar sig att svara på enkäten men blir direkt deppig av att 66% av Stockholmsbörsens bolag inte vill visa hur dom sköter sitt arbete med hållbarhet.
Det är nämligen så att det är frivilligt att visa upp sina enkätsvar för allmän beskådan. Enkätsvaren för de 34 börsbolag som inte skäms för sitt etik- och miljöarbete hittar ni här.
Hållbarhet finns med i 90% av fallen med i företagens riktlinjer men återspeglas inte i något fall i företagens bonussystem. Min slutsats; det ser bra ut på papper, men får inte kosta något.
Bolagen ser kopplingen mellan miljö och klimat som en affärsmöjlighet men inte etik och MR- frågor. Jag kan köpa en viss dos av cynism i ett börsbolag, men måste det till en global uppvärmning för att företag ska kunna se en ekonomisk vinning i arbete bmed hållbarhet?
En annan sak som gör mig besviken är att släppet av rapporten passerade obemärkt. Hur tänkte initiativtagarna här?
Hela rapporten hittar ni här.
Inte vad jag hade hoppats på...
En tågresa är för mig lika med vardagslyx så som matsäck och tidningsläsning. Under trettondagshelgens tripp till Östersund testade jag det gamla SIDA- bladet OmVärlden. En positiv överaskning skulle det vissa sig med inslag av både rättvis handel och mikrokrediter.
Redan i Ylva Johnsons ledare så fångas mitt intresse av en diskussion kring (o)lämpligheten att använda BNP som ett mått på utveckling som ledare vidare till en intervju med den hyllade tillika omstridda nobelpristagaren Joseph Stiglitz. Intervjun är en riktigt intressant läsning med varsel om den amerikanska bobubblan och dollarfundamentalismen som till slut resulterade i finanskrisen.
I tidningens utblick i världen ”Jorden runt” så dras min blick till rubriken ”Vägrar betala” som handlar om den nicaraugiska rörelsen No Pago. Tio tusen medlemmar kräver i svallvågorna efter el niño och finanskrisen att få tre år utan ränta på sina mikrokrediter och en i runda slängar 70% -ig sänkning av räntan efter denna period. Resultatet av detta är att systemet med mikrokrediter är satt på spel i Nicarauga. Mer om No Pago hoppas jag kunna återkomma med senare i vår.
Även Rättvisemärkt får uppmärksamhet på sida 55. En ny rapport från Lunds Universitet visar enligt författarinnan Helena Johansson att Fairtrade– systemet inte är ett hållbart alternativ för majoriteten för världens fattiga bönder. Tyvärr verkar inte heller denna rapport erbjuda någon ny vinkel på kritiken. I korthet går kritiken ut på att marknaden för Rättvisemärkt är för liten och att systemet därför inte gör tillräckligt stor skillnad. I ett avseende så har Johansson så klart rätt, marknaden för Rättvisemärkt ÄR för liten. Men slutsatsen att bättre effektivitet är bättre än Rättvisemärkt är befängd. Varför skulle Rättvisemärkt och effektivitet innebära en motsättning? Självklart skall systemets förbättras och det kan det göra samtidigt som jordbruket effektiviseras. Det är effektivt att vårda sina anställda!
Camino gästspelar också i tidningen med en inspirerande artikel om Fair Living av Johanna Stål som bl a berättar om fenomenet Transition Towns och Sveriges första Slow City -Falköping.
En mängd andra artiklar på temat utveckling och ekonomi trängs på dom 84 sidorna. Just nu kan du få hem fyra nummer av tidningen för 98 kr.
OmVärlden -snart på var kvinnas och mans skrivbord?
Livet är för kort för pessemistiska prognoser, sämre saker lär ju hända ändå. Dessutom har negativa prognoser en tendens att sakna något som positiva prognoser har -konstruktivitet. Då ett av Etikdjungelns favoritord är just kreativitet så kommer här en prognos -från den ljusa sidan.
I januari så släpper initiativet Hållbart Värdeskapande sin rapport om hur de hundra största bolagen på Stockholmsbörsen ser på sitt etikarbete. Jag tror att rapporten kommer att få stort svängrum i media där dels företagen tar frågorna på allvar, dels initiativtagarna släpper en transparent rapport som ställer sig på småspararens sida. Vad menar jag med det? Jag menar att rapporten skall vara så lättförståligt paketerad att kvinnan eller mannen med det orörda orangea PPM- kuvertet kan använda rapporten till att ta ställning till vilka företag hon eller han vill ha eller inte ha i sitt fondsparande. Som jag skrev i höstas gäller att den här formen av CSR- initiativ bokstavligen står och faller med uppföljningen. Ingen uppföljning = pengarna i sjön.
En annan sak jag ser i min ljusa kristallkula är att Rättvisemärkt -Sverige aggerar isbrytare vad gäller FLO/ Rättvisemärkts process mot riktiga levnadslöner. När vi skrev debattartikeln i november så hoppades vi att rättvis handels -rörelsen i allmänhet och Rättvisemärkt i synnerhet skulle se den som startskottet på en livfull debatt om Rättvisemärkts syn på levnadslöner. I förlängningen så vill vi så klart inte att det ska stanna vid debatt. I vår ser jag därför att Rättvisemärkt Sverige tar initiativet till att utarbeta ett konkret förslag på hur ett nytt minimilönekriterie skulle kunna se ut. Ett förslag som FLO tydligt kan ta ställning till. Förslaget behöver nödvändigtvis inte tangera vårat förslag som du kan läsa mer om här. Det viktiga är att det är ett konkret förslag och att det är bättre än det trubbiga utvecklingskriterie vi har nu.
Efter sommaren så kommer en glad nyhet! Mikrofinanshuset lovade i september att man inom ett år skulle ha en produkt på marknaden där den svenska småspararen får möjlighet att avsätta en del av sitt sparande i mikrokrediter med chans till avkastning. Med mina ljusrosa prognosglasögon ser jag att fonden Mikrosparfonden lanseras i september och att den från start kan väljas i ditt PPM-sparande. Vips så skulle ditt fondval bli minst 20% lättare då du nu bara kan välja ytterligare fyra fonder! Inlägget om Mikrofinansfonden kan du läsa i repris här.
Vad har ni för spådomar inför det nya året mån tro?
Solen går ner för ett år och går upp för ett nytt nyfiket och hållbart dito! Foto: Charlie
Med tre dagar kvar av 2009 hoppar jag in i min virituella helikopter och hovrar en liten bit ovan Etikdjungelns trädtoppar för att se vad som har passerat de senaste tolv månaderna. Resultatet? Både bu och bä eller
När jag tittade in i kristallkulan inför 2009 så såg jag två tänkbara scenarion; 1. Branschen bestämmer sig efter konsumenttryck att förbättra informationen för den medvetna fondspararen. Detta leder i sin tur till bättre nischade etikfonder 2. Krisen gör spararen än mer cynisk vilket fondbolagen utnyttjar till att nonchalera etikfrågan än mer.
Med facit i hand kan jag konstatera att ingen av mina tänkbara scenarion slog in helt. Om man ska dela in 2009 i bu och bä så ser min lista ut så här;
BU:
- Något vidare konsumenttryck har inte märkts av.
- Fondbranschen försöker lämna nischfonderna bakom sig, vilket motsäger mina förhoppningar om vassa hållbara fondprodukter.
- Kritiken mot etiska fonder ser likadan ut som tidigare men lämnas i stort sett oemotsagd. Vem försvarar de hållbara sparalternativen? Inte fondbolagen i varje fall.
BÄ:
- Initiativ som UNPRI (FN) och Hållbart värdeskapande har fått mycket uppmärksamhet.
- Mikrofinanshuset tillkännagjorde planer på en svensk mikrolåneprodukt för småsparare.
- Ingemar börjar blogga om hållbar tillväxt ur klimatperspektivet. En kusin till Etikdjungeln är född!
- Små sparbanker köps ut och startas upp runt hela landet, kanske en trend som kan smitta av sig på fondbranschen på något sätt?
- Mikrofinansbranschen klarar sig bättre än övriga finansbranschen.
Övervägande BÄ med andra ord! Jag återkommer med en prognos inför 2010 om sisådär en vecka, men det är ju ett annat år. Tills dess; ha ett riktigt gott, hållbart och nyfiket sparår!
En av vinnarna 2009 -mikrobanksgrupper som den i Gujatha.
När jag och Benton Wolgers skrev en debattartikel om levnadslöner och Rättvisemärkt i oktober så var det med förhoppningen att det skulle generera en konstruktiv diskussion. I mitten av november kom ett utförligt svar från Helena Markstedt- generalsekreterare för föreningen Rättvisemärkt. Här följer ett sammandrag av vårat debattinlägg och Helenas svar.
Bakgrunden till debatten är att vi inte tycker att det minimikriterie för löner som Rättvisemärkt har ställt för anställd arbetskraft är tillräckligt bra. I nuvarande form innebär minimikriteriet den lagstadgade minimilönen i det aktuella landet, vilket i praktiken allt som oftast är mycket långt från en levnadslön.
Helenas svar:
”I dag säger kriterierna för anställd arbetskraft att de anställda måste ha lägst lagstadgad minimilön (något som allt för ofta inte är fallet för anställda i utvecklingsländer). Dessutom finns ett utvecklingskriterium som slår fast att lönenivån hos Fairtrade-certifierade producentorganisationer med anställd arbetskraft successivt ska öka mot en levnadslön (kriterium 1.5.2.5). Flera studier visar dock på att detta kriterium inte har önskvärd effekt. Detta bör diskuteras utifrån ett helhetsperspektiv på kriterierna för anställd arbetskraft.
Ett led i att stärka FLO:s arbete med anställd arbetskraft är att man sedan oktober 2009 har en heltidsanställd med ansvar för anställd arbetskraft och kontakten med internationella fackliga och arbetsrättsliga organisationer. I och med att denna tjänst har inrättats kommer dels en översikt över de nuvarande kriteriernas tillämpning att göras och dels ett arbete påbörjas för att revidera kriterierna för anställd arbetskraft.
Tidplanen och omfattningen för detta arbete ännu inte helt klart. Den 9 november genomfördes, på Rättvisemärkt och Fairtrade-märket Danmarks initiativ, en konferens med fackliga organisationer där dessa frågor diskuterades med FLO:s nya ansvarige för området. Utifrån diskussionerna som fördes där uppfattar jag det dock som troligt att de frågor som Benton och Charlie tar upp kommer att lyftas.”
I debattinlägget passade vi också på att leverera ett mycket konkret förslag till FLO/ Rättvisemärkt. Höj minimikriteriet till lagstadgad minimilön +25% för att på så sätt få igång en process mot verkliga levnadslöner.
Helenas svar;
”Mot denna bakgrund är det dock för tidigt att säga ja eller nej till Benton och Charlies förslag om en generell lönenivå på 1,25 % av nationell minimilön. Som Benton och Charlie mycket riktigt påpekar är detta en lön som på många håll i världen fortfarande skulle vara långt ifrån en levnadslön.”
Vi är mycket glada att denna superviktiga fråga är uppe på central nivå i FLO och vi kommer följa den fortsatta utvecklingen med spänning.
Läs hela debattinlägget och Helenas svar här.
Snart har förhoppningsvis även Anan en levnadslön. Foto: Charlie
Etikdjungeln 
