You are currently browsing the category archive for the ‘Fairtrade’ category.
Ett av mina syften med den här bloggen var att samla och om intresse fanns sprida mina tankar om hållbart sparande och rättvis handel. Nu visar det sig att det eminenta initiativet Nätverket rättvis handel tycker att jag är mannen att fungera som webredaktör och samordnare de närmsta tio månaderna. Detta innebär att mitt tänkande och spridande till stor del kommer flytta till en annan del av sajberrymden- www.rattvishandel.net , hoppas ni följer med!
Det blev lite drygt hundra inlägg. Med det inte sagt att detta är det sista. Jag kommer dock inte ha tid att uppdatera den här bloggen men finner det inte för helt otroligt att den kommer återanvändas för de något mer personliga tankarna. Riktigt vad det skulle kunna vara har jag dock ingen aning om i skrivande stund. För mina tankar kring hållbart sparande och rättvis handel hänvisar jag hädanefter till www.rattvishandel.net/user/charlie .
Nätverket rättvis handel har som ambition att samla de viktigaste organisationerna och den viktigaste informationen om rättvis handel på ett och samma ställe. På www.rattvishandel.net hittar du de senaste nyheterna, de hetaste debatterna och de intressantaste evenemangen. Och om du saknar något så är det som sagt ingen annan än mig ni ska hänga -eller varför inte mejla på charlie.aronsson.rk@folkbildning.net.
När det gäller just debatten så har jag som ambition att alla som är intresserade av frågor om rättvis- och etisk handel, hållbar konsumtion och hållbart sparande skall vädra sina tankar på vårat community. Lägg upp din profil redan idag! Jag säger som en känd svensk eurodiscosångare brukar säga, ”come along-come along!”.
"Come along-come along!" över till http://www.rattvishandel.net Foto: Johan Hammerby/www.makthavare.se
En tågresa är för mig lika med vardagslyx så som matsäck och tidningsläsning. Under trettondagshelgens tripp till Östersund testade jag det gamla SIDA- bladet OmVärlden. En positiv överaskning skulle det vissa sig med inslag av både rättvis handel och mikrokrediter.
Redan i Ylva Johnsons ledare så fångas mitt intresse av en diskussion kring (o)lämpligheten att använda BNP som ett mått på utveckling som ledare vidare till en intervju med den hyllade tillika omstridda nobelpristagaren Joseph Stiglitz. Intervjun är en riktigt intressant läsning med varsel om den amerikanska bobubblan och dollarfundamentalismen som till slut resulterade i finanskrisen.
I tidningens utblick i världen ”Jorden runt” så dras min blick till rubriken ”Vägrar betala” som handlar om den nicaraugiska rörelsen No Pago. Tio tusen medlemmar kräver i svallvågorna efter el niño och finanskrisen att få tre år utan ränta på sina mikrokrediter och en i runda slängar 70% -ig sänkning av räntan efter denna period. Resultatet av detta är att systemet med mikrokrediter är satt på spel i Nicarauga. Mer om No Pago hoppas jag kunna återkomma med senare i vår.
Även Rättvisemärkt får uppmärksamhet på sida 55. En ny rapport från Lunds Universitet visar enligt författarinnan Helena Johansson att Fairtrade– systemet inte är ett hållbart alternativ för majoriteten för världens fattiga bönder. Tyvärr verkar inte heller denna rapport erbjuda någon ny vinkel på kritiken. I korthet går kritiken ut på att marknaden för Rättvisemärkt är för liten och att systemet därför inte gör tillräckligt stor skillnad. I ett avseende så har Johansson så klart rätt, marknaden för Rättvisemärkt ÄR för liten. Men slutsatsen att bättre effektivitet är bättre än Rättvisemärkt är befängd. Varför skulle Rättvisemärkt och effektivitet innebära en motsättning? Självklart skall systemets förbättras och det kan det göra samtidigt som jordbruket effektiviseras. Det är effektivt att vårda sina anställda!
Camino gästspelar också i tidningen med en inspirerande artikel om Fair Living av Johanna Stål som bl a berättar om fenomenet Transition Towns och Sveriges första Slow City -Falköping.
En mängd andra artiklar på temat utveckling och ekonomi trängs på dom 84 sidorna. Just nu kan du få hem fyra nummer av tidningen för 98 kr.
OmVärlden -snart på var kvinnas och mans skrivbord?
Livet är för kort för pessemistiska prognoser, sämre saker lär ju hända ändå. Dessutom har negativa prognoser en tendens att sakna något som positiva prognoser har -konstruktivitet. Då ett av Etikdjungelns favoritord är just kreativitet så kommer här en prognos -från den ljusa sidan.
I januari så släpper initiativet Hållbart Värdeskapande sin rapport om hur de hundra största bolagen på Stockholmsbörsen ser på sitt etikarbete. Jag tror att rapporten kommer att få stort svängrum i media där dels företagen tar frågorna på allvar, dels initiativtagarna släpper en transparent rapport som ställer sig på småspararens sida. Vad menar jag med det? Jag menar att rapporten skall vara så lättförståligt paketerad att kvinnan eller mannen med det orörda orangea PPM- kuvertet kan använda rapporten till att ta ställning till vilka företag hon eller han vill ha eller inte ha i sitt fondsparande. Som jag skrev i höstas gäller att den här formen av CSR- initiativ bokstavligen står och faller med uppföljningen. Ingen uppföljning = pengarna i sjön.
En annan sak jag ser i min ljusa kristallkula är att Rättvisemärkt -Sverige aggerar isbrytare vad gäller FLO/ Rättvisemärkts process mot riktiga levnadslöner. När vi skrev debattartikeln i november så hoppades vi att rättvis handels -rörelsen i allmänhet och Rättvisemärkt i synnerhet skulle se den som startskottet på en livfull debatt om Rättvisemärkts syn på levnadslöner. I förlängningen så vill vi så klart inte att det ska stanna vid debatt. I vår ser jag därför att Rättvisemärkt Sverige tar initiativet till att utarbeta ett konkret förslag på hur ett nytt minimilönekriterie skulle kunna se ut. Ett förslag som FLO tydligt kan ta ställning till. Förslaget behöver nödvändigtvis inte tangera vårat förslag som du kan läsa mer om här. Det viktiga är att det är ett konkret förslag och att det är bättre än det trubbiga utvecklingskriterie vi har nu.
Efter sommaren så kommer en glad nyhet! Mikrofinanshuset lovade i september att man inom ett år skulle ha en produkt på marknaden där den svenska småspararen får möjlighet att avsätta en del av sitt sparande i mikrokrediter med chans till avkastning. Med mina ljusrosa prognosglasögon ser jag att fonden Mikrosparfonden lanseras i september och att den från start kan väljas i ditt PPM-sparande. Vips så skulle ditt fondval bli minst 20% lättare då du nu bara kan välja ytterligare fyra fonder! Inlägget om Mikrofinansfonden kan du läsa i repris här.
Vad har ni för spådomar inför det nya året mån tro?
Solen går ner för ett år och går upp för ett nytt nyfiket och hållbart dito! Foto: Charlie
När jag och Benton Wolgers skrev en debattartikel om levnadslöner och Rättvisemärkt i oktober så var det med förhoppningen att det skulle generera en konstruktiv diskussion. I mitten av november kom ett utförligt svar från Helena Markstedt- generalsekreterare för föreningen Rättvisemärkt. Här följer ett sammandrag av vårat debattinlägg och Helenas svar.
Bakgrunden till debatten är att vi inte tycker att det minimikriterie för löner som Rättvisemärkt har ställt för anställd arbetskraft är tillräckligt bra. I nuvarande form innebär minimikriteriet den lagstadgade minimilönen i det aktuella landet, vilket i praktiken allt som oftast är mycket långt från en levnadslön.
Helenas svar:
”I dag säger kriterierna för anställd arbetskraft att de anställda måste ha lägst lagstadgad minimilön (något som allt för ofta inte är fallet för anställda i utvecklingsländer). Dessutom finns ett utvecklingskriterium som slår fast att lönenivån hos Fairtrade-certifierade producentorganisationer med anställd arbetskraft successivt ska öka mot en levnadslön (kriterium 1.5.2.5). Flera studier visar dock på att detta kriterium inte har önskvärd effekt. Detta bör diskuteras utifrån ett helhetsperspektiv på kriterierna för anställd arbetskraft.
Ett led i att stärka FLO:s arbete med anställd arbetskraft är att man sedan oktober 2009 har en heltidsanställd med ansvar för anställd arbetskraft och kontakten med internationella fackliga och arbetsrättsliga organisationer. I och med att denna tjänst har inrättats kommer dels en översikt över de nuvarande kriteriernas tillämpning att göras och dels ett arbete påbörjas för att revidera kriterierna för anställd arbetskraft.
Tidplanen och omfattningen för detta arbete ännu inte helt klart. Den 9 november genomfördes, på Rättvisemärkt och Fairtrade-märket Danmarks initiativ, en konferens med fackliga organisationer där dessa frågor diskuterades med FLO:s nya ansvarige för området. Utifrån diskussionerna som fördes där uppfattar jag det dock som troligt att de frågor som Benton och Charlie tar upp kommer att lyftas.”
I debattinlägget passade vi också på att leverera ett mycket konkret förslag till FLO/ Rättvisemärkt. Höj minimikriteriet till lagstadgad minimilön +25% för att på så sätt få igång en process mot verkliga levnadslöner.
Helenas svar;
”Mot denna bakgrund är det dock för tidigt att säga ja eller nej till Benton och Charlies förslag om en generell lönenivå på 1,25 % av nationell minimilön. Som Benton och Charlie mycket riktigt påpekar är detta en lön som på många håll i världen fortfarande skulle vara långt ifrån en levnadslön.”
Vi är mycket glada att denna superviktiga fråga är uppe på central nivå i FLO och vi kommer följa den fortsatta utvecklingen med spänning.
Läs hela debattinlägget och Helenas svar här.
Snart har förhoppningsvis även Anan en levnadslön. Foto: Charlie
Min farhaga om att Fair Trade -London har stagnerat sedan 2007 visar sig lyckligtvis vara helt omotiverad. Jag har redan hunnit med tva st maktiga koffeinsnytingar pa Monmouth Coffee. Idag nar vi skulle ta en tredje pa Borough Market sa ringlade kon sa lang att vi valde ett annat hak.
Borough Market ja, vilket stalle! Dofterna, (prov)smakerna, fargerna, ljuden. En total matupplevelse helt enkelt som toppades med en frukost bestaende av vildsvinskorv.
Bland gronsaker, kott och fisk sa hittade vi en hel butik med all varldens ol. Har finns i stort sett allt fran svensk porter till engelska mikro-mikro bryggeriers skapelser. I denna maltoas hittade jag nagot som var en nyhet for mig, Fairtrade -markt ol med exotiska smaker.
Jag aterkommer med smaktestet av de tre flaskorna, mango, kokosnot och quinoa (!), det ar lite tidigt for oldrickande an.
Nu ska jag ta en halvtimmes fotvandring till The Den for att avnjuta engelsk division 1- fotboll (motsvarar tredjedivisionen i Sverige) mellan Millwall och Wycombe.
Fairtrade -markt ol, snart pa ett Systembolag nara dig?
Min kollega Ingemar Gustafsson tipsade om ett MYCKET intressant radioklipp på Nätverket här om dagen. En av grundarna av det som senare blev Fairtrade/ Rättvisemärkt, Frans Van der Hof lanserar en ny Fair Trade- märkning. Samtidigt så skickar han en rejäl passning till den nuvarande organisationen.
Frans eller Fransisco Van der Hof som är hans mexikanska namn är en av två initiativtagare till Max Havelaar som senare blev Fairtrade 1988. Numera är denna fd holländska präst mexikansk kaffebonde. Under hösten så lanserar han tillsammans med andra kaffeproducenter en alternativ Fair Trade- märkning som enligt initiativtagaren själv skall utgå från producenternas egna definierade behov. Producentperspektivet är för övrigt något som Van der Hof anser har gått förlorad inom Fairtrade idag.
Som exempel tar han upp det faktum att Nestlé idag säljer Rättvisemärkt kaffe. Van der Hof menar att detta är ett direkt hot mot små kaffebönder. Nestlé som redan innehar en marknadsandelpå 85% har enligt Van der Hof endast ett motiv som licenstagare, att öka sin marknadsandel ytterligare. Resultatet blir att man konkurrerar ut småbönder.
Jag besökte själv kaffeodlare som var på väg in i Fairtrade- systemet i Guatemala 2005. Att det är en tuff omställning är det inget snack om, även om upplevelsen i stort var mycket positiv. Om det behövs ett nytt ”Fairtrade” eller om FLO/ Fairtrade måste förändras tål dock att stötas och blötas. Jag tror dock att debatten på sikt bygger upp mer än den river ner. Jag ser fram emot en replik från FLO.
Bönor på tork på finkan 3 de Mayo i närheten av Lomalinda- Guatemala i februari 2005. Foto: Charlie
Det fjärde Rättvis handels- forumet och ännu ett imponerande arrangemang, denna gång i Malmö. I mitt fokus; levnadslöner, bananer och franska tulltjänstemän.
I onsdags kretsade mycket av dagen kring levnadslöner. Rena kläder släppte en rapport om levnadslöner som förövrigt presenteras på ett seminarium i morgon i IF Metalls lokaler i Stockholm. Även jag själv och Benton Wolgers från Röda Korsets Folkhögskola gav oss in i debatten med en debattartikel på Nätverket.
Temat fortsatte att leva i högsta grad under helgens forum och i lördags fick jag en liten pratstund med två indiska gäster. Salenaa och Jayamar är här för att berätta för oss hur viktigt det är att vi konsumenter kräver att de som syr våra kläder kan försörja sig på sitt arbete. Dessa två hjältar kan ni för övrigt träffa på Rena Kläders seminarium imorgon.
Läs gärna också HM:s CSR- manager Ingrid Schullströms kryptiska kommentar till kampanjen Asian Floor Wage Campaign.
Under fredagen så besökte jag det intressanta seminariet om balansen mellan marknadskrafterna och rättvis handel. Deltagare i paneldiskussionen var bl a Helena Markstedt- generalsekreterare för Rättvisemärkt och filmaren Fredrik Gertten som nyligen lanserade filmen Bananas!.
Gerttens film handlar om rättsprocessen mot Dole som några Nicarauganska bananbönder för. Gertten har sedan stämts av Dole för att ha smutsat ner deras varumärke. Som följd av detta har företag som Max, Ica och Coop slutat sälja Dole- produkter. För att göra plotten ännu tjockare producerar Dole Rättvisemärkta bananer och är alltså en licenstagare.
Frågan om sk whitewashing ställs på sin spets när Gertten betonar risken att Dole använder sin Rättvisemärkt- certifiering av vissa bananer (4%) att ”tvätta” resten av företaget. Han tycker också att det är synd att Rättvisemärkt har tackat nej till att medverka i gemensamma diskussioner i samband med filmen.
Helena svarar att Dole inte har någon möjlighet att påverka certifieringen och att samma krav gäller för dom som alla andra producenter. Hon uppmanar också att de som tycker att det inte är försvarbart att handla ens Doles Rättvisemärkta bananer ska utöva sin konsumentmakt och köpa andra certifierade bananer.
Rättvisemärkt skulle också ha ett seminarie om certifierad bomull under lördagen som skulle få besök av en bomullsodlare från Kamerun. Sorgligt nog fastnade gästen på Charles de Gaulle- flygplatsen i Paris där han fick spendera kvällen i en cell. Anledningen; den franska tullen tyckte inte det verkade troligt att odlaren skulle på en seminarieturné med så lite euro på fickan… Det är inte alltid man är stolt över att vara EU- medborgare.
Torson var inte helgens höjdpunkt i Malmö
På fredag drar årets Rättvis handels- forum igång i Malmö. Platsen är närmare bestämt Malmö Högskolas lokal Orkanen, tiden kl 9. Är du i närheten? Inget att tveka på, vi syns där!
Mina höjdpunkter i förhand är framförallt tre. På fredag kl 14.30 så diskuterar bl a Fredrik Gerttén (filmare bakom snackisen ”Bananas!”) och Helena Markstedt (generalsekreterare för Rättvisemärkt) om hur vi finner en balans mellan marknaden och rättvis handel. Superintressant just med ”Bananas!” som fond där filmaren Gerttén går hårt åt en av Rättvisemärkts licenstagare.
På lördagen så är det framförallt två programpunkter som fångar mitt intresse. Ett samtal med en en Rättvisemärkt- certifierad bomullsproducent från Kamerun. Kl 13 har du chansen att ställa frågor om vilken effekt en schyst bomullsodling kan ha på t ex vattenåtgången? Eller går det överhuvudtaget att kombinera bomullsodling med ansvarsfullt vattenanvändande?
Direkt på detta hyperintressanta möte följer kl 14.30 en diskussion om levnadslöner som leds av Malin Eriksson från Rena Kläder. Ska en lön gå att leva på för att kallas schyst eller räcker det med att man följer lagen?
På tal om levnadslöner så kommer jag och min gamla folkhögskolelärare tillika badmintonkombatant Benton Wolgers att publicera ett inlägg om levnadslöner på Nätverket för Rättvis Handels community under morgondagen. Håll utkik här.
På samma community har jag också lagt ut en trevare om en möjlig voluntärresa för en fotointresserad, mikrolånsnyfiken, rättvis handels- entusiast. Läs mer här.
Om du nu inte vill missa något i Malmö i helgen så gör du bäst i att slänga en flukt på detta program. Vi ses i Orkanen!
Kockumskranen får till helgen konkurrens av Rättvis Handels -forum 2009 Källa: wikipedia.org
Allas vår nya favoritsida Nätverket för Rättvis handel refererar till Norrbottens kuriren som berättar att Bodens kommunfullmäktige beslutat att avslå motionen att kommunen ska ansöka till att bli Sveriges 27:e Fairtrade City- kommun. Kommunalfullmäktige Bo Hultin (M) tycker sig finna stöd i den dansk- producerade film som visades i Uppdrag Granskning i höstas.
Sedan 2006 när Malmö blev Sveriges första Fairtrade City -kommun så har ytterligare 25 kommuner slagit följe i något som måste beskrivas som en succé. Frågan är om nejet från norr är ett trendbrott eller ett undantag som bekräftar regeln. Något som förhoppningsvis kommer diskuteras friskt under det stundande Rättvis handels- forumet i pionjärstaden Malmö den 9-10 oktober. Nämnde jag att forumet är helt gratis och att programmet ser glödhett ut?
Bo Hultin (M) som sitter i kommunfullmäktige i Boden och medverkade till avslaget av motionen tycker att det är bättre att kommunen ger de pengar som en ansökan skulle ha kostat till ideella organisationer. Alltså, frihandelns förespråkare numero uno tycker att vi ska skänka pengar istället för att försöka få till schysstare handelsvillkor som gör att man kan överleva på handel i alla länder. Att sen inte Rättvisemärkt är ett färdigt eller perfekt alternativ, det kan även en vän av organisationen skriva under på. Men att inte ens vilja vara med i processen när man tror på handel och istället tycker att bistånd är den rätta vägen, då är man väl ändå ute och hojar?
Hopplös praktikant på det certifierade plantaget Makaibari i Kurseong- Darjeeling
Sommarduellen går vidare, nu halvtid. Etikdjungeln har gått på museum och ska ge sin syn på etik och dubbelmoral. Så, vi sätter väl igång?
Team Etik i topp, men också i botten. SEB Etisk Sverige har ryckt åt sig en bra ledning med sin utveckling på 6,6% på en knapp månad. Det svarta fåret är fortfarande Aviva Pan-European Sustainability med futtiga 2,1 %.
Att de två Sverigefonderna är i topp av de tio duellanterna kanske inte är en chock då marknaderna har varit kraftigt uppåt den senaste månaden och det gynnar fonderna med hög risk. Lilla Sverige som aktiemarknad är en mer riskfylld marknad än den stora globala. Det som kanske kan överraska etikskeptiker är att den etiska fonden slår den konventionella (hittills), trots att de har identisk standardavvikelse (mått på risk).
När det kommer till Aviva- duellen så hittar vi dock en etikfond som inte håller samma fart som sin konventionella kollega. Hur kan det vara så stor skillnad? Tittar man lite närmare på innehaven så ser man att en fjärdedel av den konventionella fondens portfölj innehåller bankaktier. Pan European Sustainability har satsat på en jämnare fördelning över branscher och främst på läkemedelsbranschen. Vad jag försöker säga är att det inte handlar om att det kostar att spara hållbart utan att det kostar med dålig förvaltning.
I lördags styrde Etikdjungeln kosan mot Djurgården och en museumsafari. Först Nordiska, sedan Liljevalchs. På Nordiska finns utställningen Fair Fashion som fick mig att klia mig en smula i huvudet. Det finns en rejäl våg av modeskapare som tänker hållbart just nu. Postiva exempel på att hållbart mode har kastat av sig batikskjortor och naturfärgad bomull. Tyvärr får dessa modeskapare som skulle inspirera och utmana fördomar stå tillbaka för futuristiska second-hand kreationer som få skulle våga eller kunna bära. Synd tycker jag… Utställningen är på intet sätt bortkastad då den innehåller en stor dos folkbildning (om än med en alltför stor dos skrämselpropaganda) som aldrig är tung att bära. Jag väntar alltså fortfarande på den positiva, inspirerande, hållbart- mode -utställninngen med kläder man vill och kan ha på sig.
IKEA- utställningen på Liljevalchs och proggutställningen på Nordiska var dock värda entrépengen med råge. Audioguiden har helt klart tagit museumbesöket till en ny nivå. Slut på att gå i gåsmarsch och lyssna på mossiga guider som pratar för fort.
Sist så tog jag upp dilemmat med att spara i etikfonder som utesluter alkohol och att tycka att Rättvisemärkt vin är en bra idé. För mig så finns det inga motsättningar. Att jag inte vill att mina sparpengar skall öka i värde i takt med att alkoholkonsumtionen ökar undviker jag helst. Däremot dricker jag vin och när jag gör det så tycker jag att ett vin som har framställts på ett hållbart och långsiktigt vin smakar bättre på något vis. Kan ni köpa resonemanget?
God folkbildning på Nordiska även om undertecknad hade önskat mer användarvänligt mode och positiva budskap. Foto; Daniel Grizelj
Etikdjungeln 
