När jag och Benton Wolgers skrev en debattartikel om levnadslöner och Rättvisemärkt i oktober så var det med förhoppningen att det skulle generera en konstruktiv diskussion. I mitten av november kom ett utförligt svar från Helena Markstedt- generalsekreterare för föreningen Rättvisemärkt. Här följer ett sammandrag av vårat debattinlägg och Helenas svar.

Bakgrunden till debatten är att vi inte tycker att det minimikriterie för löner som Rättvisemärkt har ställt för anställd arbetskraft är tillräckligt bra. I nuvarande form innebär minimikriteriet den lagstadgade minimilönen i det aktuella landet, vilket i praktiken allt som oftast är mycket långt från en levnadslön.

 Helenas svar:

 ”I dag säger kriterierna för anställd arbetskraft att de anställda måste ha lägst lagstadgad minimilön (något som allt för ofta inte är fallet för anställda i utvecklingsländer). Dessutom finns ett utvecklingskriterium som slår fast att lönenivån hos Fairtrade-certifierade producentorganisationer med anställd arbetskraft successivt ska öka mot en levnadslön (kriterium 1.5.2.5). Flera studier visar dock på att detta kriterium inte har önskvärd effekt. Detta bör diskuteras utifrån ett helhetsperspektiv på kriterierna för anställd arbetskraft.

Ett led i att stärka FLO:s arbete med anställd arbetskraft är att man sedan oktober 2009 har en heltidsanställd med ansvar för anställd arbetskraft och kontakten med internationella fackliga och arbetsrättsliga organisationer. I och med att denna tjänst har inrättats kommer dels en översikt över de nuvarande kriteriernas tillämpning att göras och dels ett arbete påbörjas för att revidera kriterierna för anställd arbetskraft.

Tidplanen och omfattningen för detta arbete ännu inte helt klart. Den 9 november genomfördes, på Rättvisemärkt och Fairtrade-märket Danmarks initiativ, en konferens med fackliga organisationer där dessa frågor diskuterades med FLO:s nya ansvarige för området. Utifrån diskussionerna som fördes där uppfattar jag det dock som troligt att de frågor som Benton och Charlie tar upp kommer att lyftas.”

I debattinlägget passade vi också på att leverera ett mycket konkret förslag till FLO/ Rättvisemärkt. Höj minimikriteriet till lagstadgad minimilön +25% för att på så sätt få igång en process mot verkliga levnadslöner.

Helenas svar;

 ”Mot denna bakgrund är det dock för tidigt att säga ja eller nej till Benton och Charlies förslag om en generell lönenivå på 1,25 % av nationell minimilön. Som Benton och Charlie mycket riktigt påpekar är detta en lön som på många håll i världen fortfarande skulle vara långt ifrån en levnadslön.”

Vi är mycket glada att denna superviktiga fråga är uppe på central nivå i FLO och vi kommer följa den fortsatta utvecklingen med spänning.

Läs hela debattinlägget och Helenas svar här.

Snart har förhoppningsvis även Anan en levnadslön. Foto: Charlie

Etikdjungeln tar avstamp i hållbar konsumtion ur ett etiskt perspektiv. En annan röd tråd (eller lian om ni vill) är mycket snack- mycket verkstad, dvs konstruktivitet. Nu har Ingemar Gustafsson  börjat blogga på  Caminomagasin.se med dilemmat tillväxt och klimat i fokus.

Ingemars egna ord om sitt bloggande på Caminomagasin.se låter så här; Tiden är mogen för en seriös tillväxtdebatt. Tabut ska väck, och innehållet, konsekvenserna och lösningarna ska upp på bordet. Vi vill gärna höra din syn på saken! Alltså, en kusin till Etikdjungeln är född. Besök Ingemar och kasta er in i debatten!

Just den debatten lär hetta till nu när Köpenhamn- mötet  närmar sig. I SVT så ägnades torsdagens Debatt åt ämnet. Det är inte alltid jag håller med en KD- representant men Anders Wijkman hade en hel del vettigt att säga under debatten och eftersnacket.

En sak som jag saknar när jag har återvänt till Stockholm efter fem dagar i London är Monmouth Coffee, DET bästa kaffeplejset i min bok. Kaffe i kopp eller påse från utvalda kaffeodlare som dessutom får en bra deal. En deal som enligt ägarinnan själv ger odlaren ett pris som är högre än om odlaren hade sålt ett Rättvisemärkt- certifierat kaffe. Tyvärr är deras hemsida fortfarande under uppbyggnad, men är ni i London så får ni inte missa kaféerna på Monmouth Street vid Covent Garden eller vid Borough Market- London Bridge. Det är värt köandet, jag lovar!

I Stockholm börjar det lacka mot Schysst Jul. På lördag och söndag smäller det. Shoppa schyst, diskutera och lyssna på intressanta föreläsningar. Allt utom själva shoppingen är gratis! Här hittar du programmet.

Monmouth Coffe. Monmouth Street, Covent Garden, London. Det bästa kaffeplejset i...ja, världen!

Monmouth Coffe. Monmouth Street, Covent Garden, London. Det bästa kaffeplejset i...ja, världen!

Min farhaga om att Fair Trade -London har stagnerat sedan 2007 visar sig lyckligtvis vara helt omotiverad. Jag har redan hunnit med tva st maktiga koffeinsnytingar pa Monmouth Coffee. Idag nar vi skulle ta en tredje pa Borough Market sa ringlade kon sa lang att vi valde ett annat hak.

Borough Market ja, vilket stalle! Dofterna, (prov)smakerna, fargerna, ljuden. En total matupplevelse helt enkelt som toppades med en frukost bestaende av vildsvinskorv.

Bland gronsaker, kott och fisk sa hittade vi en hel butik med all varldens ol. Har finns  i stort sett allt fran svensk porter till engelska mikro-mikro bryggeriers skapelser. I denna maltoas hittade jag nagot som var en nyhet for mig, Fairtrade -markt ol med exotiska smaker.

Jag aterkommer med smaktestet av de tre flaskorna, mango, kokosnot och quinoa (!), det ar lite tidigt for oldrickande an.

Nu ska jag ta en halvtimmes fotvandring till The Den for att avnjuta engelsk division 1- fotboll (motsvarar tredjedivisionen i Sverige) mellan Millwall och Wycombe.

Fairtrade -markt ol, snart pa ett Systembolag nara dig?

Fairtrade -markt ol, snart pa ett Systembolag nara dig?

I februari 2007 var jag i London, bl a på uppdrag från Nätverket för Rättvis Handel. Sedan dess har jag varit i London vid tre tillfällen, men inte riktigt haft tiden att följa upp mina Fair Trade- besök. När jag flyger till Stanstead på onsdag så kommer jag stanna i fem nätter vilket jag hoppas räcker till för att hinna med att besöka bl a Ganescha igen.

Under mitt London- besök i februari 2007 besökte jag bl a Ganescha, Monmouth Coffee, Suburb och Fresh & Wild. Det glädjer mig att se att heminredningsbutiken Ganescha numera har öppnat en andra butik i det myllrande butiksdistriktet Covent Garden.

Att vara Fair Trade -entreprenör är bevisligen inte ett självspelande piano, inte ens i London. Suburb (kafékedja med tre kaféer i London) stängde ner sin verksamhet 2008. Monmouth och Fresh & Wild har stängt ner sina hemsidor vilket gör mig en smula orolig.

Det ska bli lika intressant att återbesöka framgångssagor som Ganescha som att följa upp Monmouth och Fresh & Wilds öden. Monmouth var en riktig favorit 2007. När man passerade deras kaféer vid Covent Garden eller Borough Market så formligen drogs man in av den gudomliga doften av färskmalet kaffe. Man erbjöd ca 30 olika bönblandningar i både malen och drickbar version. Till detta serverades en god portion information om varje enskild kaffeproducent som ägaren själv besökt.

Redan på torsdag morgon kommer jag att bli varse Monmouths öde då vi kommer bo ett stenkast från deras kafé vid Borough Market vilket förhoppningsvis gör att jag vaknar upp i London till doften av nymalet kaffe!

Ganeschas butik vid Gabriels Wharf i februari 2007. Foto: Charlie

Ganeschas butik vid Gabriels Wharf i februari 2007. Foto: Charlie

Har du tröttnat på Oprah och Färjan? Missade du RH- forumet i Malmö? Här är räddningen! Glokala Folkhögskolan i Malmö har gjort den stora välgärningen att filma och lägga ut föreläsningar och modevisning på sin alldeles egen Youtube- kanal.

Själv var jag som ni kanske minns på plats i Malmö. Dock är det alltid så många roliga saker att göra och trevliga människor att träffa på ett RH- forum att man ALLTID går miste om superintressanta programpunkter.

Nu är förhoppningsvis detta problem historia när Glokala Folkhögskolan har föregått med gott exempel och visat hur man använder Youtube på bästa sätt. Jag har t ex förkovrat mig i ämnet Rättvis handel och klimatet medan jag har skrivit dessa rader! Jag kan också tipsa om en rätt så vass modevisning.

En annan sak som är på gång just nu är en förestående London- resa som förhoppningsvis kommer innehålla långa promenader, en eller två pints, lite fotboll, trevligt umgänge, museum och Fair Trade. Har ni några heta tips på det senare så vet ni vad ni ska göra. ALLTSÅ, skriva tipsen i kommentarfältet:)

Arbetarromantik från Kockumsområdet i Malmö på väg till forumet

Arbetarromantik från Kockumsområdet i Malmö på väg till forumet

Det är en stor ynnest att få förmånen att läsa och skriva om böcker. Ibland är böckerna positiva överraskningar, ibland blir man irriterad och ibland så bjuds man på både vin och vatten i en och samma pärm. Ekonomisk historie- professorn Niall Ferguson har skrivit en bok av det senare slaget.

Snart har jag läst ut den ca 350 sidor långa boken om våra pengars historia. Jag måste erkänna att jag sällan varit så ambivalent angående en bok. Ferguson är å ena sidan en traditionell akademisk ekonom som tror starkt på marknadskrafterna, å andra sidan så är han en ytterst påläst historiker som förklarar skeenden som förklarar en hel del av hur det kunde gå så snett förra hösten. Hans beskrivning av det amerikanska exprimentet med den avreglerade bolånemarknaden drar ner byxorna på många mäktiga män som orsakade den ekonomiska härdsmälta vi såg förra hösten. Desseutom skriver han ett rejält stycke om Muhammed Yunus, Grameen och mikrokrediter.

Å den andra sidan har jag sällan sett ett mer oreserverat försvar av den ekonomiska politik som representeras av Milton Friedmans Chicagoskola och i förlängningen ett av efterkrigstidens värsta diktatorskap, det i Chile. Det är möjligt att man som vetenskapsman måste till varje pris hålla isär person och fakta…men, kom igen. Vem skulle på allvar säga; ”Adolf Hitler hade ihjäl tio miljoner männsikor pga av deras etnicitet, men han var en jävel på att bygga vägar”? Det påminner en del om en viss Perssons beröm till det kinesiska styret för ett tiotal år sedan som gick ut på att man förde en ”stabil” politik.

Som sagt, jag har inte läst ut boken. Ibland vore det dock skönt om en vetenskapsman kunde skriva om historien utan att blanda in en massa värderingar, men det kanske är för mycket begärt?

I pengarnas tid av Niall Ferguson

I pengarnas tid av Niall Ferguson

 

Min kollega Ingemar Gustafsson tipsade om ett MYCKET intressant radioklipp Nätverket här om dagen. En av grundarna av det som senare blev Fairtrade/ Rättvisemärkt, Frans Van der Hof lanserar en ny Fair Trade- märkning. Samtidigt så skickar han en rejäl passning till den nuvarande organisationen.

Frans eller Fransisco Van der Hof som är hans mexikanska namn är en av två initiativtagare till Max Havelaar som senare blev Fairtrade 1988. Numera är denna fd holländska präst mexikansk kaffebonde. Under hösten så lanserar han tillsammans med andra kaffeproducenter en alternativ Fair Trade- märkning som enligt initiativtagaren själv skall utgå från producenternas egna definierade behov. Producentperspektivet är för övrigt något som Van der Hof anser har gått förlorad inom Fairtrade idag.

Som exempel tar han upp det faktum att Nestlé idag säljer Rättvisemärkt kaffe. Van der Hof menar att detta är ett direkt hot mot små kaffebönder. Nestlé som redan innehar en marknadsandelpå 85% har enligt Van der Hof endast ett motiv som licenstagare, att öka sin marknadsandel ytterligare. Resultatet blir att man konkurrerar ut småbönder.

Jag besökte själv kaffeodlare som var på väg in i Fairtrade- systemet i Guatemala 2005. Att det är en tuff omställning är det inget snack om, även om upplevelsen i stort var mycket positiv. Om det behövs ett nytt ”Fairtrade” eller om FLO/ Fairtrade måste förändras tål dock att stötas och blötas. Jag tror dock att debatten på sikt bygger upp mer än den river ner. Jag ser fram emot en replik från FLO.

Bönor på tork på finkan 3 de Mayo i närheten av Lomalinda- Guatemala i februari 2005. Foto: Charlie

Bönor på tork på finkan 3 de Mayo i närheten av Lomalinda- Guatemala i februari 2005. Foto: Charlie

För mig så är Rättvis handel till en betydande del en konsumentfråga. Jag vill, nej jag kräver möjligheten att göra medvetna konsumentval. Det gäller mitt kaffeinköp såväl som mitt fondsparande. I oktober så kom det en rad böcker om våra banker ur ett konsumentperspektiv. En av dom har jag recenserat för tidningen Folket i Bild.

Bankbluffen är inte alls en oäven bok. Ekonomijournalisten Joel Dahlberg är påläst och en god folkbildare även om jag kan se en del luckor inom mitt specialområde, fonder. Vad jag dock retar mig på är valet av ord; bluff. För mig andas det samma kvällstidningsretorik som skandal, att rasa, chock osv.

I min värld handlar det många av de stora bankerna sysslar med om en nonchalans som närmast kan liknas vid konsumentförakt. Tyvärr är även vi kunder en smula naiva. ”Jag är så dum på det där med pengar”, kanske det är någon som har hasplat ur sig någon gång? Jag antar att många medvetna konsumenter inte vet hur man odlar kaffe, men ändå köper Rättvisemärkt?

Läs de delar av Bankbluffen som handlar om ren konsumentinformation och folkbildning. Exempelvis hur jag får bästa möjliga ränta på mitt bolån eller hur bolånebubblan i USA skapades. Men skippa gärna avsnitten med kvällstidningsretorik. Vi borde vara lite varsamma och kalla saker vid dess rätta namn.

Joel Dahlbergs bok Bankbluffen är släppt på Ordfront

Joel Dahlbergs bok Bankbluffen är släppt på Ordfront

 

 

Efter att ha träffat Jayaram och Saleena två gånger under förra veckan och dessutom författat en debattartikel och ett reportage på ämnet levnadslöner så ter det sig ju fullständigt naturligt att min nya brevvän är H&M.

Brevväxlingen inleddes med att jag skickade Rena Kläders påverkansvykort till tre nordiska klädesföretag.

Om ni vill läsa utdrag ur våran brevväxling så hittar ni den här. Jag tycker att H&M ska ha en eloge för ett snabbt svar (de två andra företagen, Solo och Carlings har inte svarat), men jag måste tillstå att jag snarare har fler frågor nu än jag hade innan mejlet.

I fredags intervjuade jag Cecilia Näsman Berg från Oikocredit. Vi pratade om mikrokrediter i allmänhet och Oiko i synnerhet. Jag hoppas och tror att det kommer bli en mycket läsvärd artikel som kommer att publiceras på Nätverket inom kort. Målet är att skriva klart till nästa måndag.

När jag ändå befann mig på Kulturhuset för intervjun så passade jag på att kolla in en bildutställning som jag hört mycket gott om. Sara Granér heter damen som fick mig att skratta mycket och gott. Samhällssatir på en skyhög nivå, måste ses! Ni har denna vecka på er.

Gå och se Saras bilder på Kulturhuset innan det är för sent!

Gå och se Saras bilder på Kulturhuset innan det är för sent!

Det har varit en händelserik dag i Etikdjungeln. Dagen började med att Dole tog sitt eventuella förnuft till fånga, fortsatte med ännu en levnadslönsartikel och avslutades med en översättningsmanöver som drog ut på tiden.

Det var en synnerligen glad nyhet som jag såg på SVT:s hemsida vid niotiden imorse. Dole har beslutat att dra tillbaka sin stämningsansökan mot Fredrik Gertten och teamet bakom Bananas!*. Intressantare ändå tycker jag är företagets kommentar, -Vi väljer att dra tillbaka vår stämningsansökan pga den svenska debatten om yttrandefrihet men anser fortfarande att vi har rätt i sak. Min fria tolkning: -Vi vill inte förlora ännu mera good will men anser fortfarande att yttrandefrihet är lite tramsigt.

Idag publicerade jag ett reportage baserat på det samtal jag hade med Jayaram och Saleena från Asian Floor Wage -campaign i lördags. Jag har också plitat ned en översättning av samma artikel. Kämpigt värre det där, men det känns mycket värdefullt att kunna visa för gästerna från Indien vad jag skriver om vårat möte. Vi får se vad dom tycker.

Imorgon fortsätter äventyret i Etikdjungeln med en pratstund med Cecilia Näsman Berg från Oikocredit som förhoppningsvis också blir ett reportage på Nätverkets hemsida.

Jayaram med en hälsning från Bangalore. Foto: Charlie.

Jayaram med en hälsning från Bangalore. Foto: Charlie.